header
Startsida   Placera   Projekt   Om U-fonden   Nyheter   Kontakt   Länkar   Om Webbplatsen Allmänt   Historik   Investeringsmemorandum   Senaste årsredovisningen   Stadgar   Referenser

Historik

1. Bakgrund till bildandet av Kyrkornas U-fond
1.1 Svenska Ekumeniska Nämnden
1.2Sveriges Kristna Råd
1.3 Oikocredit
1.3.1 Verksamhet
1.3.2 Internationellt ekumeniskt engagemang
1.3.3 Ekonomi
1.3.4 Svenskt engagemang
2.Kyrkornas U-fond
2.1.Verksamhet
2.2 Ekonomi
2.3 Engagemanget i U-fonden
2.4 Styrelse och anställda
2.5Kyrkornas U-fond, Africap och Africap Sweden AB
2.6Nordic Microcap Investment
2.7Jamii Bora Scandinavia

1. Bakgrund till bildandet av Kyrkornas U-fond

1.1 Svenska Ekumeniska Nämnden

Stiftelsen Kyrkornas U-fond etablerades 1990 med Svenska Ekumeniska Nämnden (SEN) som huvudman. Syftet med stiftelsen var "att erbjuda svenska kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer samt enskilda att genom placeringar av penningmedel i stiftelsen stödja utvecklingsinsatser bland behövande, bl. a genom stöd till EDCS (numera Oikocredit)".

Kyrkornas U-fond etablerades som ett instrument för att ge institutioner och enskilda möjlighet att genom placeringar stödja utvecklingsinsatser bland dem som inte har tillgång till krediter på den kommersiella marknaden. U-fonden har sedan starten framför allt vidareplacerat medel i den ekumeniskt institutionen Oikocredit, som med sina region- och lokalkontor i Asien, Afrika och Latinamerika svarar för utlåningsverksamheten.

Samtal fördes inom SEN omkring formerna för att på bästa sätt kunna erbjuda samfund, församlingar och enskilda möjlighet att engagera sig. Ett av alternativen som diskuterades var en medlemsbaserad förening, där enskilda på frivillig basis skulle driva större delen av marknadsföringen och informationen. En sådan lösning bedömdes dock bli en konkurrent om frivilliga krafter inom missions- och biståndsarbetet som SENs medlemskyrkor själva bedrev. Ett annat alternativ var att skapa en medlemsbank men tiden bedömdes inte mogen för en sådan lösning. Verksamheten utformades därför så att Stiftelsen Kyrkornas U-fond skulle ta emot placerade medel för vidareplacering, bl a i Oikocredit.

Från och med den 1 april 2007 kan placeringar hos Kyrkornas U-fond endast göras av församling, samfällighet, stift eller annan enhet inom kyaor och samfund som är registrerad enligt Lagen om trossamfund och samtidigt är medlem av Sveriges Kristna Råd.

Vid bildandet 1990 placerade framför allt Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission (SKM) kapital hos U-fonden.

1.2 Sveriges Kristna Råd

Sveriges Kristna Råd (SKR) bildades 1994 och övertog då huvudmannaskapet för Stiftelsen Kyrkornas U-fond, med ansvar att utse styrelse.

SKR är ett paraplyorgan för ett 30-tal medlemskyrkor och observatörer från fyra kyrkofamiljer och erbjuder en bred ekumenisk mötesplats för samtal om, och engagemang för, trons centrum och dess konsekvenser i individers och samhällets liv.

"Varje kyrka och varje kristet samfund utmanas i början av det nya årtusendet att på djupet pröva sin identitet och sina prioriteringar i ett Sverige som blir alltmer mångkulturellt och mångreligiöst. Den självprövningen kan inte göras isolerat från vad som pågår i andra kyrkor och samfund. Kallelsen till uppbrott från invanda roller och mönster är en gemensam kallelse till hela kritenheten." (citat från internet ur SKR:s verksamhetsplan 2000-2002)

1.3 Oikocredit

1.3.1 Verksamhet

Oikocredit bildades 1975 som ett svar på utmaningarna vid Kyrkornas Världsråds generalförsamling 1968 i Uppsala. Oikocredit arbetade då under namnet EDCS (Ecumenical Development Cooperative Society).

Oikocredit är ett kooperativ, registrerat i Nederländerna, i vilket kyrkor och kyrkliga organ samt stödorganisationer kan placera penningmedel genom köp av andelar. Oikocredits huvudsakliga målgrupper har alltid varit kyrkor och kyrkliga organ och syftet är att en del av dessas kapitalplaceringar ska investeras i Oikocredit mot en ekonomisk avkastning som är lägre än vad motsvarande kapitalplacering på marknaden ger - men med hög social avkastning. Dessa medel lånas framför allt ut till mikrofinansinstitutioner och kooperativ i syd som inte har tillgång till krediter på den kommersiella marknaden. Lån till andra typer av kooperativ ges enbart till produktiva investeringar som bedöms som ekonomiskt hållbara, dvs i verksamhet där bestående arbetstillfällen skapas. Det handlar oftast om investeringar i jordbrukssektorn men även inom tillverkningsindustrin, fiskenäringen och servicesektorn. En särskild betoning ligger på att öka tillgängligheten till krediter för kvinnor.

En växande nisch för Oikocredit är utlåning till s k mikrofinansorganisationer (MFO), ofta lokala eller regionala banker, som ger små lån till enskilda och familjer för småföretagsverksamhet eller egenföretagande. Sådana lån är ofta mycket små och med kort löptid.

Oikocredit ger normalt inte lån som är mindre än 50.000 USD. Krediterna har historiskt beviljas huvudsakligen i hårdvaluta. Under senare år har utlåningen i lokal valuta ökat, så att låntagarna ska slippa stå för valutarisken. Räntan på USD-lån är ca 9% och räntorna på lån i lokal valuta styrs av de det lokala ränteläget.

Oikocredit lämnar normalt 2% avkastning i form av utdelning på andelsinnehavet. Anledningen är att lagstiftningen i Nederländerna medger skattebefrielse för Oikocredit om utdelningen är begränsad. Avkastningen varierade under Oikocredits första år. Under de senaste 15 åren har utdelningen med ett undantag varit 2%. Uppsägningstiden är formellt fem år men ännu har ingen andelsägare behövt vänta mer än några månader innan andelarna har återköpts.

Oikocredit har sitt huvudkontor i Amersfoort, Nederländerna, och 11 regionkontor och 20 landkontor i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

1.3.2 Internationellt ekumeniskt engagemang

Oikocredit har över 500 medlemmar representerande alla stora kyrkofamiljer och kan därmed sägas vara en av de ledande ekumeniska organisationerna i världen.

Av medlemmarna är närmare 450 kyrkor, samfund och kyrkorelaterade organisationer, över 30 stödföreningar (s k support associations = SAs), en internationell andelsförening och över 20 projektmedlemmar (dvs låntagare).

Målet att nå kyrkor och samfund har varit trögare än väntat. Bara drygt 10% av andelskapitalet kommer från dessa och ungefär 10% från kyrkorelaterade organisationer (paraplyorgan, bistånds- och missionsorganisationer osv).

Ca 75% av kapitalet i Oikocredit kommer från så kallade Support Associations med över 20.000 enskilda människor + lokala kyrkliga församlingar. Över 20 av dessa finns i Europa, 5 i Nordamerika, 3 i Latinamerika och 2 i Asien. De arbetar på frivillig basis med att informera om Oikocredit och samla in pengar från enskilda och kyrkliga institutioner. Ganska många lokala församlingar investerar via SAs.

Inom gruppen av SAs brukar även andelskassan Oikos (DK), Shared Interest (UK) och Kyrkornas U-fond (SE) räknas även om de arbetar under andra organisatoriska former.

1.3.3 Ekonomi

Oikocredit har totalt en kapitalbas på över 250 miljoner EUR (c:a 2.3 miljarder SEK). Under 2006 ökade inflödet av kapital med c:a 35 miljoner EUR vilket är enormt glädjande eftersom det visar på en ökande tillit och trovärdighet. Utvecklingen förväntas även fortsättningsvis att ligga minst på denna nivå.

Enligt interna riktlinjer i Oikocredit placeras ungefär 25% av inlånat kapital i statspapper eller liknande instrument som en del av en väl utvecklad riskhanteringsmodell och enligt etiska kriterier (Ethibel). Avkastningen på dessa placeringar bidrar till att täcka kostnader för personal, förvaltning, marknadsföring osv. Vidare gör Oikocredit avsättningar till en reserv för kreditförluster. Erfarenheterna under Oikocredits drygt 25-åriga historia är goda och de reserver som byggts upp har gott och väl täckt kreditförlusterna.

75% av kapitalet kan alltså användas för utlåning.

1.3.4 Svenskt engagemang

Svenska kyrkan var genom SKM den aktör från Sverige som engagerade sig redan från början i uppbyggnaden av Oikocredit. I början av 90-talet placerade även Lutherhjälpen medel i Oikocredit och Svenska kyrkan köpte via SFRV andelar för en rikskollekt som togs upp för Oikocredits räkning 1993.

Sveriges Kristna Råd, Svenska missionsförbundet, Svenska missionsförbundets ungdomsförbund och Svenska kyrkans unga är andra aktörer som placerat medel i Oikocredit.

I slutet av 80-talet ingick Hans Erfelt i Oikocredits styrelse, nominerad av SKM. Under åren 1990-1996 representerade Lars-Olof Hellgren Svenska kyrkan och Stiftelsen Kyrkornas U-fond. 2000-2006 ingick Peter Larsson, nominerad av Svenska kyrkan, i Oikocredits styrelse. Lars-Olof Hellgren, vd i Kyrkornas U-fond, ingår sedan 2005 i Oikocredits revisionskommitté.

2. Kyrkornas U-fond

2.1. Verksamhet

Stiftelsen Kyrkornas U-fond har sedan etableringen 1990 haft till uppgift att attrahera investerare samt vidareplacera inkomna medel. Målgruppen har huvudsakligen varit kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer och enskilda. Från och med 1 april 2007 har målgrupen begränsats till kyrkor och samfund som är medlemmar av Sveriges Kristna Råd.

70 % av kapitalet i U-fonden lånas ut till kreditgivning genom Oikocredit. 30 % placeras med stöd av etiska kriterier på penning- och obligationsmarknaden.

Orsakerna till denna konstruktion är huvudsakligen fyra:
  • att säkerställa att så mycket som möjligt av fondens kapital ska användas för kreditgivning till fattiga
  • att säkerställa placerarnas medel
  • att garantera att placerare erhåller ränta på sina pengar
  • att säkerställa att Stiftelsen Kyrkornas U-fond är ekonomiskt självbärande

Samtidigt som utdelningen från Oikocredit är osäker, mobiliserar U-fonden resurser genom inlåning till fast ränta 2% för att kunna attrahera fler placerare. Det innebar att medel även måste placeras i andra instrument för att säkerställa placerarnas ränta. Kravet att förvaltningskostnader ska täckas av U-fondens egna medel förstärkte behovet av andra placeringsinstrument än Oikocredit.

Detta krävde då en lösning där en så stor del som möjligt av kapitalet kan vidareplaceras i Oikocredit och en så lite del som möjligt i andra instrument med etiska förtecken.

2.2 Ekonomi

Kyrkornas U-fond förvaltar i december 2006 ett kapital på c:a 130 miljoner SEK. Tillväxten år 2006 var 25 miljoner kronor.

Kostnaderna för U-fonden utgörs av räntekostnader, dvs ränta på inlånat kapital, administration och marknadsföring. Kostnader för administration och marknadsföring motsvarar mindre än 1 % av förvaltat kapital.

2.3 Engagemanget i U-fonden

Svenska kyrkan är sammantaget den största investeraren i U-fonden. Förutom det tidiga engagemanget av SKM och Lutherhjälpen, har idag fler än 100 församlingar, pastorat, samfälligheter och stift investerat i U-fonden.

Några församlingar från andra kyrkor hör också till investerarna.

2.4 Styrelse och anställda

Styrelse för Stiftelsen Kyrkornas U-fond tillsätts av Sveriges Kristna Råd. I styrelsen för Kyrkornas U-fond finns en betydande kompetens vad gäller finansförvaltning samt kunskaper om förhållande och förutsättningar för lokal utveckling i u-länderna.

För perioden 2007 - 2009 består styrelsen av följande ledamöter:

Gunnar Weman, ordförande
Tomas Brytting, vice ordförande
Kristina Herngren
Kristina Peterson
Göran Norman
Anders Schönning
Östen Berglund
Åke Nordlundh
Sture Normark
Rolf Lindquist
Ana Ekström
Lisa Sjöblom

Revisorer är Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB med Anna Hesselman som ansvarig revisor.

Verkställande direktör i Kyrkornas U-fond är Lars-Olof Hellgren.

2.5 Kyrkornas U-fond, Africap och Africap Sweden AB

För Kyrkornas U-fond är engagemanget i mikrofinansinstitutioner (MFI) något av en grundbult eftersom stabila MFI med en långsiktig stabil ekonomi som inte bygger på subventioner är av grundläggande betydelse för framväxten av en fungerande finanssektor i utvecklingsländerna.

Dessutom är det av central betydelse, för att skapa en välståndsskapande spiral, att verksamheterna i MFI sker under kommersiella förtecken och former. Det har därför varit naturligt för Kyrkornas U-fond att ikläda sig rollen som dels investerare, del organisatör av den svenska investeringen i riskkapitalfonden AfriCap. Engagemanget i Africap är för Kyrkornas U-fond ett sätt att vidareutveckla modeller för mikrofinans som ett komplement till Oikocredits arbetsformer. Dessutom är Africap ett verktyg för att utveckla mikrofinans i Afrika, den kontinent som allmänt anses svårast att arbeta i.

Formen för engagemanget är att Kyrkornas U-fond bildat ett särskilt aktiebolag AfriCap Sweden AB vars uppgift är att investera och förvalta den svenska investeringen på totalt 2 miljoner USD i AfriCap. Sida har tillskjutit ett villkorslån om 1,5 miljoner USD. Förutom Kyrkornas U-fond är några juridiska personer och en handfull privatpersoner aktieägare i AfriCap Sweden AB, som har ett aktiekapital som motsvarar 500.000 USD.

Fördelarna med aktiebolag är dels att formen klart markerar att det är frågan om en kommersiell investering, om än med sociala företecken, dels finns det också en betydande flexibilitet i konstruktionen. Konstruktionen gör det till exempel möjligt att lösa in aktier och ändra ägarförhållandet i bolaget.

Mot bakgrund av den långa erfarenhet och breda kunskap Kyrkornas U-fond har av MFI samt det djupa engagemang som finns för kapitalmarknadsfrågor är det naturligt att man tar på sig ägaransvaret.
www.africap.se

2.6 Nordic Microcap Investment

Under 2006 tog Kyrkornas U-fond tillsammans med EFG Investment Bank initiativet till bildandet av Nordic Microcap Investment AB, ett investeringsbolag som investerar i mikrofinansinstitutioner globalt. www.microcap.se

2.7 Jamii Bora Scandinavia

Under 2006 bildade Kyrkornas U-fond, tillsammans med Strömmestiftelsen i Norge och Jamii Bora Trust i Kenya, Jami Bora Scandinavia vars syfte är att mobilisera resurser för Jamii Bora i Kenya. www.jamiibora.se

till toppen


bottom